Vad är migrän? diagnos, orsaker, migräntest

It looks like you are using an older version of Internet Explorer which is not supported. We advise that you update your browser to the latest version of Microsoft Edge, or consider using other browsers such as Chrome, Firefox or Safari.

Vad är migrän?

Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av kraftig, återkommande huvudvärk och som ofta åtföljs av andra symptom som illamående, kräkningar och ljus- och ljudkänslighet.1

Vissa kan också uppleva ytterligare migränsymptom som yrsel, känslighet för vissa lukter, smakförändringar, diarré, rinnande näsa och ögon.

Längden på migränanfallen kan också variera. Man kan ha migränanfall som pågår i några timmar eller i flera dygn.2 Ibland kan dina migränanfall vara oregelbundna och inträffa sporadiskt, exempelvis varannan månad eller med år emellan3 eller så kan du uppleva migränanfallen mer regelbundet.4

Omkring 90 % av personer med migrän upplever måttlig till svår smärta och runt tre fjärdedelar av alla som har migrän har svårt att utföra vardagsaktiviteter som att ta en dusch, träna eller arbeta under pågående migränanfall. För omkring en tredjedel är migränsymptomen så svåra att de behöver vara sängliggande under anfallen.5

Hur vanligt är det med migrän?

Migrän betraktas som den tredje vanligaste sjukdomen i världen efter spänningshuvudvärk.6 Sjukdomen, som drabbar ca 12 % av alla vuxna i västvärlden, uppstår hos människor i alla åldrar och tar vanligtvis sin början i det tidiga vuxenlivet.

Migrän är i allmänhet mer vanligt förekommande hos kvinnor än hos män och de flesta som drabbas är mellan 25 och 55 år. Ungefär 2 % av befolkningen har kronisk migrän med huvudvärk i 15 dagar eller fler per månad.7

Vad är huvudvärk och vad är migrän?

Oavsett vad vissa tror, så är migrän en neurologisk sjukdom. Titta på den här videon för att få en bättre förståelse för vad migrän är och hur den kan påverka det dagliga livet, samt få veta mer om migränsymptom och triggers.

Orsaker till migrän

Forskning pågår för att exakt kunna fastställa vad som orsakar migrän. Migrän är en neurologisk sjukdom som anses vara en störning i centrala nervsystemet. fMRI-undersökningar har visat att tillståndet påverkar hjärnans aktivitet. Migrän orsakar även tillfälliga förändringar av signalsubstanser, nerver och blodkärl i hjärnan.8

Det finns tecken som tyder på att migrän också är en komplex genetisk störning.9 Det är vanligt att personer som får diagnosen migrän har någon i familjen som haft detta tillstånd.

Migräntriggers

Alla upplever migrän olika men det finns en del vanliga triggers som kan utlösa migränanfall hos vissa personer.

Faktorerna som triggar migrän kan förändras med åldern och de kan även bero på på vilken medicin du tar för att behandla din migrän. Människor som lider av migrän upplever ofta att det finns en eller flera triggers som utlöser migränanfall.10

Några exempel på vanliga triggers är:

  • Alkohol
  • Koffein
  • Träning
  • Vissa typer av mat som t.ex. choklad, citrusfrukter, nötter, natriumglutamat (MSG)
  • Värme
  • Hormonella faktorer som t.ex. menstruation
  • Starkt ljus
  • Trötthet
  • Nackvärk
  • Vätskebrist
  • Brist på mat
  • Parfym
  • Sexuell aktivitet
  • Sömnstörningar
  • Sent sänggående
  • Nikotin och rökning
  • Stress
  • Vissa väderförhållanden såsom fuktighet, lufttemperatur

Man kan konstatera att vissa faktorer triggar igång migränanfallen. Det kan hjälpa dig att uppmärksamma potentiella triggers så att du kan försöka undvika dem. Det kan också vara värdefullt att anteckna sina migräntriggers och använda detta när man pratar med sin läkare om sina migränbesvär och när man får diagnosen migrän.

Migrändiagnos

Många som lider av migrän söker inte läkarvård och de som söker läkare blir ofta underdiagnosticerade och underbehandlade.11

Om du upplever migränliknande symptom är det bra att prata med sjukvårdspersonal för att få en migrändiagnos.

För att du ska få den behandling du behöver är det viktigt att du så tydligt som möjligt berättar hur du upplever dina migränbesvär, vilka symptom du har och hur svåra de är.

Det kan vara till hjälp att föra dagbok över din migrän för att identifiera dina symptom innan du går på läkarundersökningen. Det kan hjälpa dig att beskriva dina upplevelser på ett tydligt sätt, så att din läkare får en mer exakt bild av problemet.

Vad du kan förvänta dig av en diagnos

Det finns inget specifikt migräntest som kan användas för att ställa diagnosen migrän.12

Diagnosen migrän ställs av sjukvårdspersonal som med stöd av en rad medicinska kriterier gör en bedömning av hur svåra dina symptom är.

De kommer vanligtvis att försöka förstå exakt vilka symptom du upplever, hur länge de varar, vilken typ av smärta du har och hur mycket dina symptom inverkar på ditt dagliga liv.

De kan komma att ställa frågor som hjälper dem att ställa en migrändiagnos, som exempelvis:

  • om din huvudvärk åtföljs av illamående
  • om du också är känslig för ljus och ljud
  • om din huvudvärk är så svår att den hindrar dig från att utföra normala aktiviteter
  • om smärtan är pulserande eller huggande
  • om smärtan är koncentrerad till ett ställe i huvudet

Det finns inga rätt eller fel svar på dessa frågor, du ska bara försöka svara hur du personligen upplever symptomen.

Sjukvårdspersonalen kan också komma att genomföra en fysisk undersökning och bland annat testa dina reflexer och din koordination samt kontrollera din syn.

Få hjälp med din migrän

Det är möjligt att din läkare kommer att hänvisa dig till en specialist, som en neurolog för vidare undersökningar. Du kan bli rekommenderad att göra ett diagnostiskt test, som en dator- eller magnetkameraundersökning.13 Vanligtvis används dessa dock bara i mycket svåra fall.

Eftersom migrän är ett långvarigt tillstånd, kan din läkare komma att boka in en uppföljningstid för att utvärdera hur framgångsrik den föreskrivna behandlingen är eller för att få en överblick över hur dina migränsymptom förändras.

Forskningen visar att förebyggande behandling och migränspecifika läkemedel kan vara effektiva sätt att minska migränsymtomen. Detta innebär att det är viktigt att prata med din läkare så att du kan få rätt behandling för din sjukdom.

Gör migräntestet

Om du inte är säker på om dina symptom är migrän eller någonting annat, kan du göra ett migräntest. Testet ger inte en migrändiagnos men det är ett sätt att lära sig mer om sjukdomen.

Referenser

  1. Yeh, W, Blizzard, L & Taylor, B. What is the actual prevalence of migraine? Brain and Behaviour 2018; 8:e00950.
  2. NHS Choices. Migraine – Causes. http://www.nhs.uk/Conditions/Migraine/Pages/Causes.aspx [Senast använd: juni 2021]
  3. NHS Choices. Migraine. http://www.nhs.uk/Conditions/Migraine/Pages/Introduction.aspx [Senast använd: juni 2021]
  4. Migraine Research Foundation (institutets forskning om migrän). Faktablad om migrän. http://migraineresearchfoundation.org/about-migraine/migraine-facts/ [Senast använd: juni 2021]
  5. Lipton, R. B. et al. Migraine prevalence, disease burden, and the need for preventive therapy. Neurologi 2007; 68(5):343-49. 
  6. Steiner, T et al. Migraine: The Seventh Disabler. Huvudvärk 2013; 53:227-29. 
  7. Schwedt, T. J. Chronic Migraine. BMJ 2014;348. 
  8. Migraine Trust. Mer än "bara huvudvärk". https://www.migrainetrust.org/about-migraine/migraine- what-is-it/more-than-just-a-headache/ [Senast använd: juni 2021]
  9. Cutrer, F.M. Pathophysiology of Migraine. Seminarier i neurologi 2010; 30(2):120-30. 
  10. Peris, F. et al. Towards improved migraine management: Determining potential trigger factors in individual patients. Cephalagia 2016; 37:452-63. 
  11. Radtke, A & Neuhauser, H. Prevalence and Burden of Headache and Migraine in Germany. Huvudvärk 2009; 49:79-89. 
  12. NHS. Migraine – Diagnosis. https://www.nhs.uk/conditions/migraine/diagnosis/ [Senast använd juli 2021]
  13. Friedman, D. et al. Utilization, Diagnosis, Treatment and Cost of Migraine Treatment in the Emergency Department. 2009; 49:1163-1173.
Curated Tags