Vanliga frågor och svar kring migrän

Migrän missförstås ofta som bara kraftig huvudvärk. Även om vi inte vet vad som orsakar migrän, så vet vi att migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar vårt nervsystem genom att orsaka tillfälliga förändringar av kemikalier, nerver och blodkärl i hjärnan.^1-4

Migränanfallen varierar från person till person och hur man upplever dessa anfall kan också variera över tid. Man kan ha ett migränanfall som varar några timmar, men det kan också pågå i flera dagar. För vissa personer kan anfallen komma oregelbundet och inträffa med flera års mellanrum, medan andra upplever migränanfall mer regelbundet. Därför kan din migrän vara svår att bedöma och hantera.¹

Ett migränanfall upplevs framför allt som en intensiv och pulserande huvudvärk vanligen på ena sidan av huvudet. Du kanske även upplever illamående och/eller ljud-/ljuskänslighet.³ Även om effekterna av din migrän beror på anfallens svårighetsgrad och frekvens, kan migrän göra att vissa inte klarar av att arbeta och att de tvingas avstå från många aspekter av det dagliga livet.^2,3

Läs mer om vad migrän är.

Referenser

1. Migraine Trust. More than 'just a headache'. https://www.migrainetrust.org/about-migraine/migraine-what-is-it/more-than-just-a-headache/ [Senast använd: juni 2021]

2. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS). The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition (beta version). Cephalalgia. 2013; 33: 629–808. Finns också på https://www.ichd-3.org/1-migraine/ [Senast använd: juni 2021]

3. NHS Choices. Migraine. http://www.nhs.uk/Conditions/Migraine/Pages/Introduction.aspx [Senast använd: juni 2021]

4. Migraine Research Foundation (institutets forskning om migrän). Faktablad om migrän. http://migraineresearchfoundation.org/about-migraine/migraine-facts/ [Senast använd: juni 2021]

Många personer som upplever migränens handikappande effekter vill bara veta hur migrän kan botas och det kan därför vara svårt för dem att höra att det för närvarande inte finns något botemedel. Det finns emellertid ett antal förebyggande behandlingar att tillgå, oavsett om du har sporadisk (upp till 14 migränanfall per månad) eller kronisk (15 migränanfall eller flera per månad) migrän.¹

Migrän är en komplicerad och högst individuell sjukdom, vilket innebär att de förebyggande behandlingarna som finns tillgängliga varierar och deras effekter skiljer sig åt från person till person.²

Även om du kanske inte kommer att bli av med din migrän helt och hållet, finns det också akuta migränbehandlingar som lindrar symptomen, ² liksom förebyggande läkemedel som kan minska frekvensen, intensiteten och/eller varaktigheten av migränanfallen. Första steget när det gäller att hantera migrän är vanligtvis att försöka identifiera och om möjligt undvika dina migräntriggers.^2,3

Läs mer om migränbehandling.

Referenser

1. Katsarava Z, Buse D, Manack A, Lipton R. Defining the differences between episodic migraine and chronic migraine. Current Pain and Head Reports 2012; 16: 86-92

2. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: 3rd edition (1st revision); approved for publication, September 2010. https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

3. NHS Choices. Migraine – Prevention. http://www.nhs.uk/Conditions/Migraine/Pages/Prevention.aspx [Senast använd: juni 2021]

Det finns två grupper av behandlingar för att behandla migränhuvudvärk. Din läkare kan tala om vilken som är bäst för dig.^1,2

Akuta behandlingar (exempelvis smärtstillande läkemedel och tabletter mot illamående) tas under ett migränanfall för att lindra huvudvärk och andra symptom som hör samman med din migrän.

Förebyggande behandlingar tas regelbundet, även om du inte upplever ett migränanfall, för att förhindra migrän innan den börjar.

Läs mer om hur man behandlar migränhuvudvärk och olika typer av migränbehandlingar här.

Referenser

1. Migraine Trust. Medication. https://www.migrainetrust.org/living-with-migraine/treatments/medication/ [Senast använd: juni 2021]

2. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.

Att ta medicin under ett anfall kan vara ett effektivt sätt att bekämpa migränsymptom, men det är inte en lösning som passar alla som lider av migrän. För vissa människor, och särskilt för dem som upplever frekventa eller ihållande migränsymptom, är det viktigt att stoppa migränanfallen innan de börjar, för att återta kontrollen.¹

Om du lever med migrän är du alltför medveten om hur smärtsamt och lamslående det kan vara, så att minska frekvensen, intensiteten och/eller varaktigheten av din migränanfall kan innebära att du inte missar lika mycket och att du mer kan leva livet fullt ut.

Läs mer här om hur du förebygger migrän och blir bättre på att hantera din migrän.

Referenser

1. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.

Om du lider av ihållande migränsymptom, behöver du veta vart du ska vända dig för att få hjälp. Den första läkare de flesta kommer att träffa är en allmänläkare. Om du har frekventa eller svåra migränanfall ska du boka tid hos din allmänläkare.¹ Du bör också överväga att kontakta din allmänläkare om du ofta har migränanfall, eftersom förebyggande behandling fortfarande kan vara ett alternativ.¹

För vissa är även fortsättningsvis deras allmänläkare som behandlar migränen. Andra kan behöva träffa en neurolog, som bland annat är specialiserad på att behandla huvudvärkssjukdomar.

En neurolog har erfarenhet av många slags huvudvärkssjukdomar och kommer att kunna bekräfta om dina anfall orsakas av migrän. Din neurolog kommer sedan att samarbeta med dig för att hjälpa dig förstå hur din migrän kan förebyggas och hur migränsymptomen kan bekämpas. Bland gruppen neurologer så finns det en hel del som är huvudvärksspecialister, de är experter på alla slags migränbehandlingar, inklusive eventuella nya behandlingar som blir tillgängliga. De kommer att noggrant se över din nuvarande medicinering och samarbeta med dig för att skapa en behandlingsplan.

Oberoende av vilken slags läkare du går till för att få hjälp med din migrän är det viktigt att gå på regelbundna undersökningar för att säkerställa att du får bästa möjliga behandling.² En specialist kommer att kunna hjälpa dig att förstå hur du kan behandla och hantera din migränhuvudvärk mer effektivt.

Läs mer här om vilka frågor du ska ställa och hur du kan prata med din läkare.

Referenser

1. NHS Choices. Migraine – Overview. https://www.nhs.uk/conditions/migraine/ [Senast använd: juni 2021]

2. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: Tredje utgåvan (första revideringen), godkänd för publicering, september 2010. Tillgänglig på: https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

Din allmänläkare kan hänvisa dig till en huvudvärksspecialist eller neurolog om:¹ 

• han eller hon är osäker på vilken diagnos som rätt för dig, eller om du misstänks lida av en mindre vanlig form av migrän
• du upplever olika typer av huvudvärk
• din behandling inte fungerar bra för dig
• dina migränanfall blir mer frekventa eller mer intensiva

Alternativt så kan din allmänläkare hänvisa dig till en huvudvärksspecialist eller neurolog om du personligen begär att få träffa en specialist.¹ Forskningen visar att många människor som lever med migrän i onödan har låga förväntningar på vad de kan uppnå med hjälp av behandling.²

Så om din migrän inverkar på ditt dagliga liv och den inte har bekämpats på lämpligt sätt med en eller två förebyggande behandlingar, ska du prata med din läkare om möjligheten att bli hänvisad till en huvudvärksspecialist eller neurolog. Det kan vara värdefullt att föra en migrändagbok som du sedan kan ta med dig vid läkarbesöket, så att din allmänläkare och din specialist är på det klara med frekvensen och svårighetsgraden av dina symptom.

Referenser

1. Migraine Trust. Migränmottagningar. https://www.migrainetrust.org/living-with-migraine/seeking-medical-advice/migraine-clinics/ [Senast använd: juni 2021]

2. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: 3rd edition (1st revision); approved for publication, September 2010. https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

En förebyggande behandling syftar till att minska frekvensen och/eller svårighetsgraden av din huvudvärk. Den inbegriper vanligtvis medicinering, men även att göra hälsosamma val, som även kallas att ha en migränanpassad livsstil, som t.ex att begränsa stress, äta bra och få tillräckligt med sömn.^1,2

Förebyggande behandlingar används för att stoppa migränanfallen innan de sätter igång. Sådana läkemedel tas regelbundet, också när du inte upplever ett migränanfall. Vanligtvis kommer din läkare att överväga en förebyggande behandling om du har mer än fyra migränanfall i månaden.³

Vissa läkemedel som används för att förebygga migrän har utvecklats för behandling av andra (icke migränrelaterade) tillstånd. Några exempel på sådana läkemedel som nu används som förebyggande migränbehandling är:³

• Blodtryckssänkande medicin
• Antidepressiva läkemedel
• Antiepileptisk medicin
• Injicerbara neurotoxiner

Det finns också en typ av migränbehandlingar som blockerar en så kallad kalcitoningenrelaterad peptid (CGRP) och som utvecklats specifikt för att förebygga migrän.⁴

Läs mer om hur du förebygger migrän och om migränbehandling.

Referenser

1. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59. 

2. NHS Choices. Migraine – Prevention. http://www.nhs.uk/Conditions/Migraine/Pages/Prevention.aspx [Senast använd: juni 2021]

3. Migraine action. Migraine Treatments and Therapies – Preventative Treatments. http://www.migraine.org.uk/information/treatments-and-therapies/preventative-treatments/ [Senast använd: juni 2021]

4. Russo AF. Calcitonin gene-related peptide (CGRP): a new target for migraine. Annu Rev Pharmacol Toxicol. 2015; 55: 533–552.

Trots att många vill veta hur man förebygger migrän, är det inte alla som tar den medicin som de ordinerats. Det finns ett antal olika anledningar till varför vissa inte alltid tar sin medicin – ett stressigt liv kan göra det lätt att glömma att ta tabletterna, eller så kan din motivation till att fortsätta med medicineringen kan mattas av om du inte upplever att den hjälper.¹

Det är dock väldigt viktigt att du tar den förebyggande medicin som du har fått exakt så som allmänlkäkarenläkaren, neurologen eller huvudvärksspecialisten har ordinerat, eftersom det är det enda sättet för honom eller henne att få veta om din medicin är rätt för dig, eller om behöver pröva en annan metod. Detta beror på att det ibland tar ett tag innan du känner den fulla effekten av den nya medicinen. Om du inte tar den enligt läkarens ordination, eller slutar ta den för tidigt, kan du missa möjligheten att lindra din migrän.^1,2

Eftersom migrän är högst individuell kan en del förebyggande medicinering verka efter olika antal doser. För dessa kan du behöva anpassa doserna med tiden. Om du inte tar behandlingen så som den har ordinerats kan det bli mycket svårare att hitta den optimala dosen.^1,2

Dina migränsymptom kan utvecklas med tiden. Om du inte tar din medicin i enlighet med läkarens ordination kanske det kan vara svårt att avgöra om dessa förändringar beror på behandlingseffekter eller inte.^1-3

Se till att du har regelbundna kontakter med läkare och att du diskuterar alla frågor du har, om du upplever att din behandling inte fungerar. Föra migrändagbok,  att till exempel använda en migränapp med möjlighet att registrera dina symtom, kan hjälpa dig och din läkare att förstå hur det går med behandlingen och det bli ett användbart verktyg när det gäller att hitta andra behandlingsalternativ som kanske fungerar bättre för dig.

Referenser

1. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.
    

2. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: 3rd edition (1st revision); approved for publication, September 2010. https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

3. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS). The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition (beta version). Cephalalgia. 2013;33:629–808. Finns också på https://www.ichd-3.org/1-migraine/ [Senast använd: juni 2021]

När du läser om eller pratar om förebyggande behandling kanske du lägger märke till att man använder olika terminologi, som t.ex. "profylaktisk", "profylax", "förebyggande" och "preventiv". Även om det kan verka förvirrande, betyder alla dessa termer samma sak och hänvisar helt enkelt till metoder som syftar till att minska antalet migränanfall som du har.

Vanligtvis kommer din läkare att överväga förebyggande migränbehandling om du har mer än fyra migränanfall i månaden.¹ En del riktlinjer för behandling av kronisk migrän föreslår att förebyggande behandling bör övervägas för personer som har tre eller flera svåra migränanfall per månad och som inte svarar bra på akut behandling, men din läkare kommer att fatta ett beslut utifrån dina individuella behov och omständigheter.²

Enligt vissa riktlinjer rekommenderas att förebyggande vård också ska övervägas för patienter som har svåra eller långvariga symptom som hör samman med migrän, även om deras anfall inträffar relativt sällan.²

En del experter föreslår också att preventiv migränbehandling ska övervägas i följande fall:²

• Hos personer vars migränanfall fortsätter ha en betydande inverkan på deras liv, trots att de tar medicin akut och minskar triggers som grundar sig i människors livsstil
• Om migränanfallen är så frekventa att personen som lider av dem riskerar att få huvudvärk på grund av överanvändning av akutmedicin (läkemedelsöveranvändning)
• Om patienten föredrar den förebyggande behandlingsmetoden och den rekommenderas av läkaren enligt hans eller hennes egen kliniska bedömning.
• För patienter som inte kan ta akutmedicin på grund av bieffekter, samverkande omständigheter eller som tar andra mediciner som kan interagera med akutbehandlingen

Läs mer om hur man behandlar migränhuvudvärk och annan migränbehandling.

Referenser

1. Migraine action. Migraine Treatments and Therapies – Preventative Treatments. http://www.migraine.org.uk/information/treatments-and-therapies/preventative-treatments/ [Senast använd: juni 2021]

2. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.

Det kan vara väldigt frustrerande att känna att det läkemedel som du fått ordinerat inte fungerar för dig. Om så är fallet, är det viktigt att du inte bara ger upp utan istället diskuterar dina symptom med din läkare. Kom ihåg att det kan ta tid att hitta rätt behandling och rätt dos.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns olika slags förebyggande medicin som fungerar på olika sätt. Migrän är mycket individuellt, om ett visst läkemedel inte fungerar för dig, kan det finnas någon annan som är effektiv. Din läkare kan föreslå att du byter din förebyggande medicinering om något av följande stämmer in på dig:^1,2

Medicinen ger dig inte den lindring av syptomen som du behöver

• Du upplever bieffekter av behandlingen
• Du har utvecklat ett tillstånd som kan påverka behandlingens funktion för din kropp
• Du behöver ta medicin för en annan sjukdom, vilket kan påverka medicineringen
• Du har svårt att följa doseringsschemat

Tänk på att en del mediciner inte är säkra att ta under graviditet och att du därför omedelbart bör tala om för din läkare eller migränspecialist om du är eller planerar att bli gravid.¹

Att föra migrändagbok kan hjälpa dig och din läkare att se hur väl din behandling fungerar.²

Läs mer om migränbehandling.

Referenser

1. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: 3rd edition (1st revision); approved for publication, September 2010. https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

2. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.

Även om regelbunden användning av medicin för behandling av migrän kan vara ett viktigt sätt att behandla migränsymptom, kan det orsaka "läkemedelsöveranvändning". Denna typ av huvudvärk brukar läkarna kalla för läkemedelsöveranvändnings huvudvärk.¹

Det är viktigt att du vet hur du ska bli av med din migrän med hjälp av din rekommenderade migränbehandling. Huvudvärk som orsakats av läkemedelsöveranvändning kan påverka smärtlindringen du får genom din behandling. Om du regelbundet tar medicin för att lindra dina huvudvärkssymptom och du har huvudvärk 15 dagar i månaden eller mer, kan din läkare komma fram till att läkemedelsöveranvändning är orsaken till den migränsmärta som du upplever varje vecka eller dagligen.¹

Om du misstänker att dina symtom  beror på läkemedelsöveranvändning är det viktigt att du så snart som möjligt diskuterar detta med din läkare istället för att bara sluta med din behandling, detta av flera olika anledningar:^2,3

• Mängden medicin som används för att det ska klassas som "överanvändning" varierar från läkemedel till läkemedel och vissa personer är mer mottagliga än andra. Din läkare kommer att beakta alla dessa faktorer och utarbeta en handlingsplan som bäst kan hjälpa dig
• Läkemedelsöveranvändning kan vara ett tecken på att din nuvarande medicin inte ger dig tillräcklig lindring av din migrän och att du kan behöva förebyggande behandling mot din migrän.
• Om du redan står på förebyggande behandling kan läkaren välja att avbryta den eller byta läkemedel för att öka dina chanser att svara på behandlingen

Kom ihåg att om du tar smärtstillande medel av andra anledningar (t.ex. ryggvärk), kan även detta leda till huvudvärk orsakad av läkemedelsöveranvändning. Se därför till att du diskuterar alla dina läkemedel med läkaren.

Referenser

1. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS). The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition (beta version). Cephalalgia. 2013; 33: 629–808. Finns också på https://www.ichd-3.org/1-migraine/ [Senast använd: juni 2021]

2. MacGregor EA, Steiner TJ, Davies PTG. British Association for the Study of Headache Guidelines for All Healthcare Professionals in the Diagnosis and Management of Migraine, Tension-Type, Cluster and Medication-Overuse Headache Writing Committee: 3rd edition (1st revision); approved for publication, September 2010. https://www.bash.org.uk/wp-content/uploads/2012/07/10102-BASH-Guidelines-update-2_v5-1-indd.pdf [Senast använd: juni 2021]

3. Pringsheim T, Davenport W, Mackie G, et al; Canadian Headache Society Prophylactic Guidelines Development Group. Canadian Headache Society guideline for migraine prophylaxis. Can J Neurol Sci. 2012; 39(2 Suppl 2): S1–59.

Migrän kan avfärdas som ”bara huvudvärk”en vanlig missupfattning om sjukdomen. Under ”Hör berättelser om migrän” kan du höra insikter om verkligheten för personer som lever med migrän.